På en lekplats som ligger i närheten av där vi bor finns en klätterställning. Föräldrar som är där med sina barn tar sig an det på väldigt olika sätt. Inte sällan är det förmaningar om att vara försiktig. Från vad jag har sett verkar det inte särskilt effektivt, för antingen blir barnet rädd eller så struntar det bara i vad föräldern säger.
Min dotter har fått instruktioner för hur hon ska klättra på ett säkert sätt, men utöver det lägger jag mig inte i hur hon leker. Jag vill att hon ska lära sig att våga, ta risker och veta att det är okej att göra misstag, eftersom jag tänker att det leder till att hon får roligare både på lekplatsen och senare i livet. Och när hon ramlar finns jag där och hjälper henne upp, utan att bli arg, precis som Ronjas pappa gjorde.
Men jag har inte bara haft nytta av insikterna från Astrids berättelser i mitt föräldraskap, utan även på jobbet. Och jag tänker att vi som jobbar med IT kan inspireras av hennes berättelser för att få till ett bättre samarbete med våra användare.
Här kommer tre tips för att få till en mer användarvänlig miljö med högre säkerhet:
Förutsättningar att göra rätt
Användarna behöver tydliga ramar att verka inom som låter dem göra sitt jobb på ett smidigt sätt. Ge dem en så hög grad av frihet som det går, rensa undan hindren i deras vardag och låt dem fokusera på sina arbetsuppgifter. Om det är för besvärligt att följa reglerna kan det leda till att användarna hittar egna, icke-sanktionerade lösningar för att få jobbet gjort.
Om sanningen ska fram så har många av oss som jobbar med IT en lite småtrist inställning till användare. Och användare ser inte sällan oss som jobbar med IT som arga personer som sysslar med obegripliga saker i källaren.
Vi tekniker behöver som regel jobba på att få en lite mer mänsklig framtoning och anstränga oss för att få till ett gott samarbete med dem som nyttjar våra tjänster. Ställ gärna nyfikna frågor om hur det ser ut i användarens vardag: Hur skulle de vilja ha det? Vad upplever de som hinder idag?
En av de mest kända saker som Astrid Lindgren sa var: Ge barnen kärlek, kärlek och mer kärlek så kommer folkvettet av sig själv. Jag tror att det funkar bra på IT-användare också.
Tillåtelse att ta risk och kunna göra riskbedömning
Ibland måste användarna utmana det befintliga ramverket för att verksamheten ska ta sig framåt. Kanske att vi behöver ta risk för att säkerställa en god kundupplevelse eller en utvecklingstakt som säkrar vår konkurrenskraft? Användarna behöver på egen hand kunna utvärdera vilken risk olika beteenden innebär, och när det är okej att vara kreativ, och när det är ett stenhårt nej.
Vi som jobbar med IT behöver hjälpa användarna att hålla koll på var gränsen går på vår arbetsplats för olika yrkesroller. De behöver alltså få koll på hur man klättrar på ett säkert sätt, snarare än få instruktionen att de inte får gå i närheten av klätterställningen.
Hjälp när det blir fel
Håll med om att det inte hade blivit någon vidare story om Ronja inte hade fått tillåtelse att ge sig ut och utforska världen utanför Mattisborgen. Och om Ronja inte hade fått hjälp i de situationer då det krisade hade berättelsen fått ett annorlunda slut.
I den digitala världen ställs vi inför kriminella nätverk som lägger oerhört stora resurser på att överlista oss, och vi kan inte lasta enskilda användare när de blir lurade. Cyberbrottslingar är oerhört mycket mer beräknande än grådvärgar – så det kan hända oss alla.
Så gör det enkelt för användaren att komma till er när det blir fel, och gör en konstruktiv debrief snarare än att leta syndabockar. Och är det en användare som har tagit en olämplig risk, var nyfiken på varför de tog risken och hur du kan hjälpa dem att få jobbet gjort på ett säkert sätt.